Hur gör man för att känna sig stolt över sig själv?

Varför känner jag mig misslyckad?

Sitter här hemma med frukostbrickan på bordet. Vrålhungrig. Kvällsmedicinen har fått upp aptiten kopiöst. Kan äta tills jag kräks, fast jag kräks inte. Vill bara ha mer, och mer, och mer. Medicinen är alltså både bra och dålig!
Om en stund ska jag iväg på möte. Första mötet till och med. Ska bli spännande! När hon ringde igår kände jag bara "Neeej!" men det kan nog bli bra det här. Jag tror faktiskt det, från hjärtat! Hon är professionell och jag behöver ventilera och få massa tips!

I natt sov min lillälskling bredvid mig. Hon var alldeles förkrossad igår innan läggdags. Helt plötsligt började hon gråta krokodiltårar och hulka fram "Jag längtar efter min pappa. Jag tycker om min pappa". Hon var verkligen såååå ledsen men jag fick trösta och det gick snart över. Lockade med ett telefonsamtal till P, men Alice har telefonskräck (precis som sina föräldrar) så hon vägrade prata! Haha! Skrutten! Vi läste en bok och sen somnade vi. Så himla skönt. Kan ligga och lukta på henne i evigheter. Så fin och så oskuldsfull. Man kan krama ihjäl den lilla kroppen! Nästan :)

Nej dags att lägga på en rem nu!