Kan inte riktigt förklara men det känns inte alls som förut. Vi är inte alls på samma nivå längre, och ofta har jag helt andra åsikter. Jag känner mig åsidosatt, bortprioriterad och ointressant.
Sorg i hjärtat.

Jag har inte haft ångest sedan jag jobbade i tisdags men den slog till alldeles nyss. Jag zappade mellan olika kanaler i väntan på LD och hamnade på 7:an där dem visar "Inte utan min dotter". Har ni sett den? Om inte, gör det! Det är en gammal film, från 1991, men den är såå himla bra. Hemsk, men tänkvärd! Jag minns den så väl!

Det som jag antar utlöste ångesten var tanken på att förlora A. Att inte få leva mitt liv med henne. Hemska tanke! Kärleken till sitt barn är något alldeles speciellt. Hennes lilla hand i min, och hjärtat svämmar över. Inget annat betyder något. Lilla älskade flicka!

Huvva vilken natt. Igår sov jag bra, och det var nog tur för annars hade jag aldrig pallat med den här natten som var. Lilla fröken mådde inte bra alls. Hon grät, kved, vände och vred sig i sängen. Jag tyckte såå synd om henne. Försökte komma på något som kunde hjälpa och få henne på andra tankar men det var svårt. Till slut lyckades hon somna efter lite kill på ryggen. Blev bara ett uppvak till efter det. Vid 6-tiden. 4 timmars sömn!
Mina ögon hade grus i sig när klockan ringde. Hihi. Tur att jag inte jobbar :)
Alice är på dagis en stund, men jag funderar på att hämta hem henne tidigare. Vi ska ha lite mysdag idag igen, bara hon och jag. P ska jobba idag. Beordrad övertid. Jippie!

Igår var vi ner på stan en sväng. Hanna, Agnes, mamma, Alice och jag gick på matmarknad. Jag vet inte om det var så mycket att hurra för. Vi åkte hem tomhänta, förutom en klubba till Alice :)

Jag sitter på altanen och bara njuter. Jag och Alfons har hunnit med en långpromenad på morgonen. Härligt i skogen när solen tittar fram genom träden.
Det är nog över +25 grader här inne nu. Helt underbart! Det är snart dags att göra i ordning det sista här ute och sedan börja sälja av lite grejer och piffa till allt.
Big plans! :)

Nu ska jag vila en stund innan jag hämtar hem lilla hjärtat! Trevlig helg!

Gäääsp! Denna trötthet gör mig tokig snart. Hoppas det vänder inom en snar framtid.

Idag har jag hunnit med en långpromenad på fm. Skönt att boosta energi i skogen. Alfons jag och musik öronen. Det är livskvalité! Och när det har regnat ute luktar det extra gott i skogen. Det gäller att stanna upp och njuta ibland. Jag är så stressad så fort jag gör något annars. Allt ska få fort. Sen säckar jag ihop totalt när jag är klar. Istället för att göra det lite långsammare och klara av hela dagen. Ändring ska det bli.
Nu ska jag duscha, i lugnt tempo :)

KRAM

Jag har ännu inte bestämt mig för hur jag ska göra på fredag. Alla tycker att jag ska åka med till Örebro på galan, men jag ska orka också.
Den här tröttheten går inte att förklara för någon som inte suttit i samma båt. Det spelar ingen roll hur mycket jag vilar eller sover, jag blir inte piggare. Det gör ont i varje muskel så fort jag rör mig. När klockan ringer på morgonen så känns det som att kroppen är helt bortdomnad och jag orkar knappt stänga av alarmet. Det är verkligen en pest att gå upp. Jag vill bara ligga där helt stilla tills allt det här är över. Funderar på hur 17 jag ska klara av att jobba?!

Iaf så har jag hittat kläder som jag kan ha på mig, tror jag. Vad tycker Ni?
Ber om ursäkt för den kassa bildkvaliteten. Orkar inte hämta kameran.

Nu börjar tabletten göra sitt känner jag, så det är dags att sova!
Natti!

Dålig natt, tidig morgon, är äckligt trött och mår hemskt illa. Fan! Dessutom har Alice ridning i efm, jag hoppas att jag mår bättre tills dess, då mamma jobbar idag och ej kan ta Alice dit.
Wish me luck!

Zzz Zzz

Buhu! Vilken dag! Fick en lång sovmorgon idag. Sömntabletterna gjorde verkligen sitt igår. Jag stapplade in till sängen igår och hann knappt lägga mig i sängen innan jag sov. My god! Ögonen snurra runt i skallen på mig. Läskigt och bekvämt på samma gång. Ingen ångest.
10.30 vaknade jag (2 uppvak under natten!) och då sov Alice fortfarande. Hon måste vart jättetrött efter gårdagens dagis + badhus :) P var däremot vaken.
Vid lunch tvingade jag med min ledsna lillebror till Nkpg. Jag har lite panik över den där galan som är på fredag. Behövde göra ett klänning-inköp. Jag hittade en, men vet faktiskt inte om jag är nöjd. Får se hur det slutar. Jag har en bild i huvudet hur jag skulle vilja se ut, men vet inte om det går. Man ser ju inte ut som skyltdockorna precis ;)

Fick iaf lite kvalitetstid med en storebror och så lillebror. Mysigt som tusan! Vi träffas så sällan :( Dock så är lillebror väldigt ledsen nu och vi försökte trösta så gott det går men det är svårt. Vill vara ärlig, men vill inte såra honom. Svårt det där :S

Kvällen tog en oväntad vändning. Hade lovat mig själv att "ta det lugnt" tills jag har lite mer att stå på. Lite mer fakta i vissa ämnen. Men det var svårt ikväll och jag råkade säga saker som jag skulle väntat med. Samtidigt som jag ångrar mig så gör jag det inte. Försöker intala mig själv att det var rätt av mig. Min bror sa till mig förut idag "vänta inte för länge, för då är du på en helt annan nivå och det är för sent". Vem har egentligen rätt? Önskar ibland att man kunde få svaren serverade innan man var tvungen att göra valet.

Ja, jag har ännu en gång konstaterat att livet fortfarande är grymt orättvist!


Apropå något annat...
Jag ska berätta om en dröm jag har. En dröm som jag tänker på allt oftare, och just nu extra mycket på eftersom det står om det i alla tidningar- adoption. Carola har adopterat en liten flicka från Afrika. Lilla Zoe!
Jag är så avundsjuk!!!! Jag drömmer om att någon gång få adoptera ett barn från ett annat land. Jag har drömt om det sen jag var liten, och ju äldre jag blir desto mer vill jag det. Så vackert och fantastiskt att få ge ett liv till någon liten människa som inte har några föräldrar! Att få överösa den med kärlek och omtanke, tänk vilken gåva! Det är så fint och tårarna är väldigt nära av bara tanken.
Läs Carolas blogg, och när ni ändå surfar runt så måste ni klicka er in på Magdalena Graafs blogg och läsa om hennes resa i Filippinerna. Fyyy vad det är hemskt! Barn som bor på kyrkogårdar och soptippar. Bara tanken får mig att vilja ta hem alla till mig och rå om dem.
Jag är väldigt naiv och tror att alla har det rätt så bra, men verkligheten är ju totala motsatsen :(

Nu ska jag ta min tablett, borsta tänderna och lägga mig i sängen. Är ensam ikväll och det är som vanligt bara skit på tvn! Varför är det så på helgerna?

Godnatt!

I natt sov jag bättre än på länge. Jag minns bara att jag vaknade upp en gång (rekord) vid halv sju. Helt otroligt. Men jag var sjukt trött när klockan ringde strax efter sju. Huvvaligen! Men det var bara att pallra sig upp. Det är inte så ansträngande på morgonen tack och lov. Jag behöver bara öppna dörren till Alice rum så vaknar hon och studsar upp glad i hågen. Sååå skönt!
Jag funderar mycket på hur otroligt fin hon är. Inte bara på utsidan utan även på insidan. Så oroligt snäll och omtänksam. Hon är väldigt mån om sina nära och kära. Jag kan inte fatta att P och jag har fått henne att bli en sådan underbar liten person! Jag är så himla STOLT!

Min läkare ringde igår och vi pratade länge. Han är så fantastiskt bra och förstående. Han förklarar allt noga och redogör både för och nackdelar. Det känns som att han verkligen bryr sig och det är inte många läkare som får en att känna så.
Nu blev jag åter igen sjukskriven och har även fått en ny medicin som ska få mig att sova. Det är skönt att slippa tänka på jobbet och känna stressen över att "skynda" tillbaka.

Nu ska jag försöka orka ta mig ut med vovven!

KRAM

Här ligger jag i sängen och kan inte sova. Alice gör mig sällskap och Gud vad jag älskar det! Jag sover ju nästan alltid själv annars iom att P jobbar natt. Helgerna sover vi ihop OM P kan sova. Det är jobbigt att ställa om dygnet.

Iaf.. Alice har tagit ett stooort steg i utvecklingen dem senaste månaderna och nu verkligen älskar jag att umgås med henne. Missförstå mig rätt. Jag har alltid älskat att vara med henne men nu förstår hon nästan allt, hon frågar saker hela tiden och lär sig så snabbt. Hon är så rolig att vara med.
Hon är min bästa vän, och jag hoppas att det förblir så. Vi har så kul ihop och hon är den enda som får mig att skratta med hela hjärtat. Jag kan skratta med andra människor, men nästan aldrig känns det på riktigt. Det är svårt att förklara men mycket har nog att göra med min depression. Jag antar att det blir bättre..?!
Tänkte på sjukdomen förut. Jag som grät väldigt mycket förut har, efter ett par dagar med medicin, inte gråtit en enda gång. Woho! Känns underbart skönt. Jag har landat lite i mig själv. Det märks att känslorna har planat ut lite och är lite jämnare. Så grymt skönt! Jag börjar inse nu hur dåligt jag egentligen mått i alla år. Svårt att förklara för någon som inte har levt mitt liv. Denna ständiga rädsla, oro. Den finns kvar men nu ska jag övervinna den.

Jag är sjukligt trött och har en hel del andra biverkningar, men jag ska hålla ut ett tag till!

Nu ska jag försöka slumra! Godnatt

God middag!
Jag har legat på sofflocket hela dagen. Jag var vaken flera timmar i natt. Mådde såå fruktansvärt illa hela dagen igår. Var yr och kände att jag tappade balansen flera gånger när jag jobbade. Så idag är jag hemma och det var nog tur. Samma visa idag + denna galna trötthet. Jag sitter o gäspar Minst var 5e minut. Hela dagen alltså. Jag har aldrig vart med om maken. Ätit har jag knappt gjort heller. Ingen aptit. Svårt att stoppa i sig mat när man mår så himla illa. Jag hoppas att det vänder snart.

Nu ska jag gå ut med Alfons. Han är helt tokig igen. Löptikar här i byn! Hata!!!! Igår rymde han två gånger på morgonen så L ringde från dagis och undrade om vi saknade en hund! Pinsamt!