Mitt liv är verkligen en enda stor soppa just nu. Men igår o idag har jag faktiskt njutit av livet. Mitt eget liv, och lilla livet som bor inom mig. Kanske är det våren o solen som hjälper mig igenom detta?! Känns så!

Fick en chock igår. Min "gamla" vän som har ställt till det för sig. Rätt rejält också måste jag säga. Jag visste ju såklart att han satt i fängelse, men han har undanhållit ganska mycket information.
Jag ska inte säga att han var en ängel när vi umgicks, men att det gick såhär långt!?
Iom allt jag gått igenom senaste året så blir jag inte direkt chockad. Dom som betytt allra mest har svikit mig enormt, och nu får jag sätta upp ännu en person på listan. Vad är det som händer? Är det såhär livet ska fortsätta nu?
Vi har ingen kontakt idag, och efter att ha läst domen känner jag att jag inte har mkt att säga honom heller...
Jag är en VÄLDIGT förlåtande person, som vi alla vet vid det här laget. MEN gränsen måste ju dras någonstans..

Nu ska jag skynda mig till stan o köpa present till M som fyller idag.

Hejs