Måste spy ut allt jag känner just nu. Jag är så ledsen så tårarna sprutar. Jag har hållit det inom mig länge nu. Försökt spela osårbar och stark, men nu orkar jag inte längre. Jag vill inte vara osams med min bästa vän. Jag vill att det ska vara som förut! Jag förstår inte vad jag har gjort för fel? VAD exakt gör att hon inte vill prata med mig längre? Vi har alert vart osams förut, lite gnabb men aldrig något allvarligt. Varför nu, när jag behöver henne? När vi behöver varandra. Hon har haft många sömnlösa nätter pga våra nära och kära, men det är sällan jag ha gjort något som hon behövt oroa sig för. I stort sett allt skit man kan tänka sig har hon fått handskas med, och ändå behåller hon kontakten med dessa personer? Människor som förstört Massvis med dagar och nätter. Men jag, som inte ens gjort något fel, är tydligen inte ens värd skiten under skona? Jag måste vara en hemsk människa, önskar bara att hon kunde säga det öga mot öga istället! Jag kommer Aldrig svika min dotter! Hon är mitt allt och utan henne skulle jag inte sitta här dag!