Igår såg jag på en film i min ensamhet, och jag är glad att jag var ensam! Jag grät, och grät, och grät.
Så fort man blir mamma, blir man extremt känslig (iaf jag) och allt som har med bebisar, barn och ungdomar att göra är väldigt rörande! Speciellt om det är något tragiskt/hemskt osv.

Efter filmen ville jag gå in och väcka Alice och bara krama henne, LÄNGE och MYCKET. Men hon låg och sov så sött, så jag lät bli. Men oj vad det skrek i mitt mamma-hjärta!

Om du känner för att fälla några tårar, så se denna!

Filmen handlar om juristen Emilia (Nathalie Portman) som blir förälskad i företagets lite äldre delägare Jack (Scott Cohen). Jack är gift med Carolyne (Lisa Kudrow) och tillsammans har de sonen William. Äktenskapet är inget lyckligt sådant och när Emilia och Jack blir kära, skiljer han sig och startar ett nytt liv tillsammans med sin nya kärlek. Paret verkar ha allt och snart blir de föräldrar till Isabel. Isabel dör dock i plötslig spädbarnsdöd och efter det mår ingen i familjen bra. Utöver sin sorg över den förlorade dottern får Emilia även dras med exfruns bitska kommentarer och fruktansvärda sätt mot henne. Dessutom är relationen till William inte den bästa, inte heller Emilias relation till sin pappa är speciellt fungerande.

Även om filmen berör många jobbiga ämnen så är helheten en form av njutning då den är fylld med bra skådespelare och ett manus som känns genomarbetat. Dessutom är dialogen rapp, känslosam och genuint äkta.