...blev ju inte som vi hoppats! Precis innan vi skulle fara iväg på nyårsfirandet så började jag misstänka att Alice inte mådde helt hundra. Hon var inte sig själv och väldigt loj. Jag Tog tempen på henne och den visade 39,0! Hon har nog aldrig haft så hög feber innan så jag fick en klump i magen och började tveka om vi verkligen skulle åka iväg, men vi bestämde att vi skulle åka och äta i alla fall, och så blev det. Vi stannade kvar till strax efter midnatt då Z skjutsade hem oss. Framåt kvällen hade febern stigit till 40 grader (trots Alvedon) och jag tyckte såå synd om lilla hjärtat :( Hon sov oroligt hela natten (och jag med, oroliga mamman) och jag var uppe många gånger för att se till henne. Idag är det något bättre men när vi vaknade 11.30!!! så hade hon 39 graders feber men den sjönk efter ett par timmar! Hoppas den är på väg bort nu! Jag blir så himla orolig och vissa stunder var jag på väg att börja gråta! Haha! Så himla känslig!

Bortsett från Alice feber så var nyårsaftonen en av dem bästa jag haft! Supergod mat (efterrätten blev delikat!) fina människor och skumpa o fyrverkerier vid tolvslaget! Jag var såå nöjd med livet när vi landade hemma. Jag måste ha världens finaste vänner! Lyckligt lottad!

Idag har vi inte gjort många knop. Vilken slödag! Den vanliga söndagsångesten börjar infinna sig och jag har fortfarande ingen aning om vem som blir min medarbetare i fortsättningen. Sjukt dålig planering, men jag är inte chockad! Det får helt enkelt bli en överraskning imorgon bitti!

Förresten, det har vart en himla diskussion på arbetsplatsen ang VABning. Varför det tex endast är EN förälder som vabbar. För oss finns det flera orsaker, men det är tydligen oerhört svårt för endel att förstå.

För oss handlar det om
-pengarna, jag förlorar minst
-vem som helst kan göra mitt jobb i stort sett
-jag vantrivs och slipper gärna

Fast jag ljuger lite. Jag trivs med jobbet men det finns personer på arbetsplatsen som förstör (mycket) och drar ner allt o alla i sin negativitet! Och sen är ju stressen en orsak också. Jag är bara en människa, inte en robot!

Ja, god fortsättning på det nya året kära ni! Nu ska jag gå ut, behöver frisk luft!

KRAM