Ikväll blev jag arg, riktigt arg! Det var faktiskt rätt länge sen sist. Jag är en person med mycket känslor. Extremt mycket kanske till och med, och jag har lätt för att gråta osv. När jag blir riktigt arg börjar jag ofta gråta. Haha. Töntigt! Det är många gånger som P bara stått och tittat på mig när jag helt plötsligt brutit ut i världens storgråt.
Men på sista tiden har jag börjat lära mig att hantera min ilska. Det är ju inte så att jag slår sönder saker eller misshandlar någon, men när jag känt att jag håller på att brusa upp så har jag försökt tänka på annat och på det viset lugnat mig. Mycket har nog att göra med att jag inte är lika trött nu, som när jag jobbar. Allt negativt i mitt liv handlar om mitt jobb. Haha! Ja, jag kan skratta åt det, för jag ser ändå slutet där framme! Men usch så tragiskt det låter!
Ja, till saken... Jag blev arg.
Karlar, när dom är sjuka. VAD TUSAN ÄR PROBLEMET? P är sjuk. Ont i halsen sa han. Han har vart sängliggandes hela dagen (gick o la sig 8.30) men han förflyttade sig från sängen till soffan under den lilla stunden som jag var hos sjukgymnasten och affären, ca 1 timma. Han har inte gjort något alls, förutom en kopp the till sig själv, och gnällt och hackat på mig för ingenting?! Jag lyckades hålla truten länge, tills jag kom ut i köket och ser att köksluckor står på vid gavel, brödsmulor på hela bänken och diskhon är fylld med disk. Då ska jag nämna att jag precis satt mig ner i soffan efter att ha lagat mat, ätit, diskat, röjt upp och gjort fint. DÅ blir jag galen. Det är orättvist och jag är f*n ingen slav, och ingen hemmafru heller. Jag tycker inte att det är KUL att gå runt och plocka efter andra hela tiden.
Ja visst, jag hade kunnat lämna det sådär, men då hade det sett ut så tills jag tar reda på det imorgon, eller någon annan dag. För när han är så här förkyld så kommer det inte hända något.
Under den här perioden (8 veckor?) som jag vart sjukskriven har JAG lagat maten 95% av gångerna, JAG har tvättat alla kläder, hängt alla kläder, lagt in dem i garderoberna, JAG har gått ut med hunden/hundarna varje gång, JAG har städat huset och plockat varje dag, JAG har tagit ut soporna, JAG har plockat i och ur diskmaskinen. Och då ska jag tillägga att jag inte har fått använda högerarmen.

Är det konstigt att man blir less ibland!? Jag vet ju att jag inte är den enda på jorden med en karl av den här sorten, men ändå. Ibland måste man få gnälla av sig lite!

Nu låter det som att han inte gör något alls, men han är väldigt mycket med Alice (när jag lagar mat, är ute med hunden, hänger tvätt osv) och så har han burit in ved lite fler ggr än mig, lagat bilen osv... Wow.

Nej, jag behöver skingra tankarna lite nu. Idag var sista besöket hos sjukgymnasten. Det gick kanoners. Vilken skillnad att sätta nålarna nu mot för bara ett par veckor sedan. Kändes knappt inte alls. Inte konstigt att jag höll på att svimma första gången :D Nu har jag bara två dagar kvar på min sjukskrivning sen är det jobbdags! Det ska bli spännande att se hur det kommer gå :)

Nu ska jag slå på ett avsnitt av "Bron". Riktigt bra serie faktiskt, men inte lika läskigt som "Den som dräper"!

Godnatt!